Kunskapsartiklar

Gör dig redo för Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

Skriven av Niclas Nässlander | Feb 6, 2024 10:20:58 PM

Hållbarhetsrapportering har blivit ett centralt inslag i det moderna näringslivet, drivet av ett växande behov av transparens kring företags påverkan på miljö, samhälle och ekonomi. För att standardisera och förbättra kvaliteten på denna rapportering har Europeiska Unionen antagit Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som ersätter och utvidgar det tidigare direktivet om icke-finansiell rapportering, Non-Financial Reporting Directive (NFRD).

Nytt EU-direktiv för hållbarhetsrapportering

CSRD introducerar striktare krav på hållbarhetsrapportering för ett stort antal företag inom EU. Syftet är att säkerställa att företagen rapporterar på ett mer detaljerat och standardiserat sätt om deras påverkan på samhället och miljön. Detta inkluderar allt från miljömässiga och sociala frågor till styrelsefrågor (ESG). Direktivet syftar också till att öka företagens ansvar och transparens, vilket gör det lättare för investerare, konsumenter och andra intressenter att göra informerade beslut.

Utrullning av CSRD: tidslinje per bolagsstorlek

Företag omfattade av NFRD

  • Startår 2024: Företag som tidigare omfattades av NFRD börjar rapportera enligt CSRD från och med räkenskapsåret 2024.

Stora företag ej omfattade av NFRD

  • Startår 2025: Stora företag som inte varit omfattade av NFRD, inklusive alla offentligt noterade företag och SME:er, börjar rapportera från och med räkenskapsåret 2025.

Små och medelstora företag (SME)

  • Startår 2026 med möjlighet att välja bort till 2028: SME:er som är noterade på reglerade marknader, förutom mikroföretag, omfattas från och med räkenskapsåret 2026. Dessa företag har möjlighet att välja att inte följa CSRD fram till 2028.
Stora företag SME Mikroföretag
De som överskrider tröskelvärdena för minst två av följande kriterier: mer än 250 anställda, en årsomsättning över 50 miljoner euro och/eller en balansomslutning över 43 miljoner euro. Företag som har färre än 250 anställda och antingen en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro. En underkategori av SME:er, vanligtvis definierad som företag med färre än 10 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro.

Utrullningen av CSRD sker stegvis, med start från och med räkenskapsåret 2024 för företag som redan omfattades av NFRD. För stora företag som inte omfattades av NFRD, träder kraven i kraft från och med räkenskapsåret 2025. Små och medelstora företag (SME:er) som är noterade på reglerade marknader, förutom mikroföretag, kommer att behöva följa direktivet från och med räkenskapsåret 2026. Det är värt att notera att dessa företag kommer att kunna välja att inte följa CSRD fram till räkenskapsåret 2028.

CSRD representerar en betydande utvidgning av omfattningen för hållbarhetsrapportering inom EU, med målet att öka transparensen och standardiseringen av företagens rapportering om deras ESG-påverkan. Genom att inkludera ett brett spektrum av företag, från stora multinationella företag till små och medelstora företag, strävar EU efter att skapa en mer hållbar och transparent marknad för alla aktörer.

ESRS – nya standarder för hållbarhetsrapportering

För att stödja implementeringen av CSRD, har European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) utvecklat en uppsättning standarder för hållbarhetsrapportering, kända som European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Dessa standarder täcker ett brett spektrum av hållbarhetsaspekter och är avsedda att ge en enhetlig ram för rapportering över hela EU.

ESRS S1 – Rapportera kring den egna arbetskraften

ESRS S1 är specifikt inriktad på rapportering om den egna arbetskraften och adresserar viktiga områden som arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet, arbetstagares rättigheter, mångfald och inkludering samt utveckling och utbildning. Standarden betonar vikten av att rapportera om dessa aspekter på ett transparent och detaljerat sätt, för att ge en helhetsbild av företagets sociala ansvar och praxis.

Detaljerad Rapportering enligt ESRS S1

ESRS S1 fokuserar på den egna arbetskraften och kräver att företag rapporterar om en rad olika aspekter som rör deras anställda och arbetsförhållanden. Här är några av de nyckelområden som måste täckas:

Anställningsvillkor: Detaljer kring anställningsformer (tillsvidareanställningar, visstidsanställningar, deltidsarbete etc.), arbetsvillkor, och hur dessa främjar säkra och rättvisa arbetsförhållanden.

Hälsa och säkerhet: Information om arbetsrelaterade olyckor, sjukfrånvaro, och åtgärder som vidtas för att förbättra arbetsmiljön och säkerheten för anställda.

Arbetstagares rättigheter: Rapportering kring respekt för arbetstagares rättigheter, inklusive friheten att bilda fackföreningar och rätten till kollektiv förhandling.

Mångfald och inkludering: Data om mångfald inom företaget, inklusive åtgärder för att främja mångfald och bekämpa diskriminering på arbetsplatsen.

Utbildning och utveckling: Information om tillgängliga utbildnings- och utvecklingsprogram för anställda, samt hur dessa bidrar till personalens kompetensutveckling och karriärmöjligheter.

Hur rapporteringen ska ske

För att uppfylla kraven i CSRD och ESRS S1, bör företag anta en strukturerad ansats till sin rapportering:

Datainsamling: Utveckla en detaljerad plan för insamling av nödvändig data. Detta innebär att identifiera vilka datakällor som är tillgängliga, vilka metoder som ska användas för att samla in data, och hur datakvaliteten ska säkerställas.

Analys och utvärdering: Efter att data har samlats in, måste den analyseras för att identifiera trender, risker och möjligheter. Detta kan innebära att jämföra data över tid, utvärdera effekten av olika åtgärder, och bedöma hur väl företaget uppfyller sina hållbarhetsmål.

Rapportering enligt standarder: Använd ESRS-ramverket för att strukturera rapporten. Detta innebär att följa de specifika riktlinjerna för hur informationen ska presenteras, vilka indikatorer som ska rapporteras, och hur väsentlighetsprincipen ska tillämpas.

Kommunikation: Rapporten bör vara tydlig, transparent och lättillgänglig för alla intressenter. Det är viktigt att kommunicera inte bara vad företaget har åstadkommit, utan även utmaningar och hur företaget planerar att adressera dessa framåt.

Extern granskning: För att säkerställa rapportens trovärdighet, bör den granskas av en oberoende extern part. Detta bidrar till att validera rapportens innehåll och kan ge värdefulla insikter för ytterligare förbättringar.

Kontinuerlig förbättring: Hållbarhetsrapportering är en löpande process. Företag bör regelbundet granska och uppdatera sina rapporteringsprocesser för att reflektera förändringar i verksamheten, lagstiftning och bästa praxis inom hållbarhetsrapportering.

Att rapportera enligt CSRD och ESRS S1 kräver en noggrann och metodisk ansats. Genom att fokusera på kvaliteten och transparensen i rapporteringen kring den egna arbetskraften, kan företag inte bara uppfylla de nya regelverken utan också visa upp sitt åtagande mot hållbarhet och socialt ansvar. Denna process hjälper företag att bättre förstå och kommunicera sin påverkan på samhälle och miljö, vilket är avgörande för att bygga förtroende och stödja långsiktig framgång.

Kravet på dubbel väsentlighetsanalys

En nyckelaspekt av CSRD är kravet på en dubbel väsentlighetsanalys. Detta innebär att företagen måste bedöma och rapportera både hur hållbarhetsfrågor påverkar deras verksamhet och hur deras verksamhet i sin tur påverkar samhälle och miljö. Denna analys kräver en djupgående förståelse för företagets verksamhet och dess relation till bredare hållbarhetsfrågor, och det är avgörande för att skapa en meningsfull och relevant rapport.

Förbered er rapportering med rätt data

För att effektivt kunna rapportera enligt CSRD och ESRS S1, behöver företagen etablera robusta processer för datainsamling och analys. Detta inkluderar att utveckla system för att samla in relevant data, säkerställa att datan är korrekt och tillförlitlig, och att kunna analysera och presentera datan på ett sätt som uppfyller standardernas krav. Det är också viktigt att integrera denna datainsamling och rapportering i företagets löpande processer, för att säkerställa att hållbarhetsrapporteringen är aktuell och reflekterar företagets verksamhet och påverkan på ett korrekt sätt.

Genom att noggrant förstå och implementera kraven i CSRD och ESRS S1 kan företag inte bara följa lagkraven utan också visa upp sitt engagemang för hållbarhet och socialt ansvar. Detta stärker företagets varumärke, bygger förtroende hos intressenter och bidrar till en mer hållbar och ansvarsfull global ekonomi. Att förbereda och genomföra effektiv hållbarhetsrapportering är en komplex process, men den är avgörande för att möta dagens och morgondagens utmaningar inom hållbarhet och socialt ansvar.

 

Effektiv klimatrapportering är mer än bara ett sätt att uppfylla lagkrav; det är en strategisk fördel som visar ert företags engagemang för hållbarhet.

Ta hjälp av Visma Net

Att integrera klimatrapportering i affärsprocesserna behöver inte vara komplicerat eller tidskrävande. Med Visma Nets modul för automatiserad klimatrapportering kan företag på ett enkelt och effektivt sätt ta kontroll över sin klimatpåverkan och styra företagets hållbarhetsresa med självförtroende och precision.

Är ni redo att ta ert företags hållbarhetsarbete till nästa nivå? Kontakta oss idag för en demo av hur Visma Net kan effektivisera er klimatrapportering och hjälpa er att uppnå era hållbarhetsmål med självförtroende och precision. Din resa mot en hållbar framgång börjar här.